Ordförandens ord

HållbarLena_A_LTU-liten_bild samhällsutveckling kräver hållbar gruvindustri

I min vision om en jämlik värld får fler människor tillgång till den välfärd, kunskap, demokrati, frihet, säkerhet och hälsa som vi i Sverige länge varit vana vid. Här ingår ny teknik som en central del och därmed även behov av nyproduktion av metaller liksom återvinning och återanvändning.

I min vision om en hållbar utveckling i norra Sverige ingår våra råvaror och basindustrier som viktiga pusselbitar – malm, metaller, stål, vatten, skog, trä och papper. Det är industrier som kännetecknas av en komplex blandning mellan det jordnära (bergnära) och det högteknologiska.


I den här blandningen finns en stor potential men också många utmaningar – för företagen, arbetsmiljön, lokalsamhällen, naturen, forskningen, kunskapsutvecklingen.

Det är industrier som ofta samsas relativt väl med (och är en förutsättning för) våra andra industrier och branscher, både gamla och nya – sol, vind, data, rymd, batterier, bilar, transport, elektronik, utbildning, vård, jordbruk, renar, småföretag, turism, forskning. Men lika ofta uppstår krockar. En del av dessa krockar skulle kunna lösas med bättre dialog, ömsesidig respekt, ödmjukhet och mer kunskap och förståelse. Andra krockar är betydligt mer svårlösliga.


En förutsättning för en långsiktigt hållbar utveckling är att vi förmår att hantera de tre målen (ekonomisk, social och ekologisk) samtidigt och likvärdigt. Det skapar konkurrenskraft och arbetstillfällen, samtidigt som värdefulla naturvärden och turism, rennärings- och friluftsintressen kan samverka, bevaras och utvecklas. Men det är en komplex demografisk utmaning att få tillräckligt många människor som både vill och kan bo och arbeta i norra Sverige. En bidragande orsak kan vara att många av våra mindre samhällen har en historia, en kultur och ett arbetsliv som, något förenklat, kan beskrivas som präglade av en tydlig ojämställd könsuppdelning (med ”macho-kulturer” och ”morsa-kulturer”). Och det är inte bra för vare sig hållbarhet eller utveckling. Därför måste vi här anstränga oss extra mycket för att måste bryta könsmönster och andra inlåsande normer – i både gamla och nya jobb, i såväl en mansdominerad industri som gruvan som kvinnodominerade sektorer som vård och skola. Om norra Sverige ska vara attraktivt och hållbart måste vi kunna erbjuda bra och utvecklande arbeten, ett mångsidigt arbetsliv och meningsfull fritid för både kvinnor och män. Vi behöver en mer diversifierad arbetsmarknad, med många alternativa vägar för den enskilde individen och möjligheter att byta yrkesinriktning flera gånger under livet. I norra Sverige har vi flera bra universitet och vi måste ha arbetsmarknad som även inkluderar arbeten för högutbildade. Rätt hanterat kan digitaliseringen öppna för en mer distribuerad arbetsmarknad där kvalificerade arbeten kan förläggas utanför storstäderna.

För gruvsektorn är kompetensutveckling och teknikutveckling en direkt nödvändighet. Det blir allt viktigare för både gruvföretagen och underleverantörerna att följa med i säkerhets-, teknik- och organisationsutvecklingen för att vara konkurrenskraftiga, effektiva och moderna företag. Av framtidens medarbetare inom gruv- och mineralnäringen kommer det att krävas en högre utbildningsnivå och nya typer av arbetsuppgifter, kompetenser, kunskaper, attityder och beteenden – hos såväl arbetare och tjänstemän. Detta kan innebära betydande utmaningar för lokala yrkesidentiteter som är rotade i den traditionella bilden av gruvarbete och teknik som i hög grad bär manlig prägel.

Därför arbetar många av gruvföretagen – både små nykomlingar och stora etablerade företag – medvetet och strategiskt med jämställdhet. Lokala politiker och andra samhällsaktörer ser samma möjligheter och arbetar för att samhällsomvandlingarna som följer av malmbrytningen inte ska bygga in den gamla mansdominansen, manscentreringen och stereotypa uppdelningar, förväntningar och föreställningar om kvinnor och män i arbetslivet. Det finns också mycket att tjäna på att använda den kompetens som finns och kommer att finnas hos våra nyanlända. Sådana medvetna strategier för att aktivt arbeta för ökad jämställdhet och mångfald kommer att vara avgörande för att öka attraktiviteten för gruvrelaterad verksamhet. Det är troligen också en förutsättning och strategisk profilfråga för de lokala samhällena att kunna använda de möjligheter som finns i våra unika resurser av malm och mineral, lång och framgångsrik industri och innovationssystem och ett välfärdssamhälle byggt på kunskap och demokrati.

Till sist: besök, sprid och kommentera vår hemsida – www.georange.se.


Lena Abrahamsson

Ordförande Georange